Maria Montessori (1870-1952) – vem var hon?

Maria MontessoriMaria Montessori var Italiens första kvinnliga läkare. I sitt arbete kom hon tidigt i kontakt med mentalt störda och socialt missgynnade barn. Hon blev snart övertygad om att barnens problem var av pedagogisk snarare än medicinsk art och att deras tillstånd kunde förbättras med intellektuell stimulans. Hon utvecklade successivt pedagogiska metoder för att hjälpa barnen, och lyckades över förväntan. Barnens intellektuella och känslomässiga utveckling var häpnadsväckande. Hon frågade sig då, om inte hennes idéer också skulle kunna fungera minst lika väl på helt friska barn.

     

  • Pedagogiken bygger på noggranna observationer av barns utveckling
  • Arbetsmetoderna växte fram som ett svar på barnens egna behov och intressen
  • Pedagogiken grundar sig också på en klar uppfattning om målet för uppfostran
  • Och en filosofi om alla individers betydelse att alltings samband på jorden

Ta vara på barnens känsliga perioder, som innebär att barnen är speciellt mottagna för olika slags kunskap i olika mognadsstadier.

Frihet att välja, tillvaratar bäst barnens spontana lust och då blir deras eget intresse drivkraften att söka kunskap. Frihet att välja aktivitet och möjlighet att arbeta ostört i egen takt är två av de viktigaste förutsättningarna för barn att utvecklas till harmoniska och självständiga vuxna.

Hjälp att hjälpa sig själva, gör att barnen växer och utvecklas som individer. Det innebär att personalens roll blir att guida genom material och att klarlägga och beskriva olika uppgifter. Sedan gäller det att låta barnet arbeta självständigt med sin uppgift. All onödig hjälp är ett hinder i barnets utveckling.

Montessorimaterial, är utvecklat både för praktiska, intellektuella och sinnestränande övningar. Alltifrån skokräm och putstrasor till sinnrikt material, som tränar logiskt och matematiskt tänkande. Material som övar upp skrivförmåga, språk/ordkänsla och grammatik. Men också saker som låter barnen träna syn, hörsel, lukt, smak och känsel. Inlärning handlar om att gå från det konkreta till det abstrakta. De flesta materialen är självrättande så att barnen får tillfredsställelsen av att själva se att de lyckats med en uppgift. Allt materiel finns bara i ett exemplar. Barnen har ansvar för att de olika sakerna inte skadas i onödan. Barnen får lära sig att ta hänsyn till varandra. Är ett visst arbetsmateriel upptaget får man vänta på sin tur eller komma överens om att samarbeta. Allt materiel har sin särskilda plats i rummet. Den som använt ett materiel har ansvaret för att det snyggt och prydligt hamnar på sin rätta plats igen.

Önskar ni mer information?
Gå in på Svenska Montessoriförbundets hemsida, www.montessoriforbundet.a.se